Skicket på de svenska vägarna är ett samtalsämne som upptar många, inte minst sommartid då fler är ute och reser i landet. Att svenska vägars skick blir allt sämre är något som vi håller för sant, inte minst därför att debatten runt vägarna och annan infrastruktur de senaste åren blivit allt mer intensiv. Men vet vi om det verkligen är så och vad innebär det om detta är sant? Vi reder ut begreppen.
Vägarnas skick
Motormännen testar varje år de svenska vägarna och bedömer dessa utifrån ett antal kriterier. Mätningarna görs under en längre period med hjälp av programvara i smartphones som bland annat uppmäter vibrationer från vägbanan och som fotograferar vägen med jämna mellanrum. Vägens skick får sedan ett värde som kallas IRI, ett så kallat vägkvalitetsmått. Vägens skick bedöms enligt fyra olika, färgkodade kategorier: grön, gul, röd och svart. Grön betyder att vägen har ett gott skick, gul betyder att skicket är tillfredsställande, röd betyder att skicket inte är tillfredsställande och svart betyder att vägskicket är dåligt. De senaste åren har rapporten visat att skicket visserligen blir allt sämre, men att majoriteten av det svenska vägnätet är i gott skick. I 2020 års rapport framgår att av de vägar man mätte under 2019 var 5,3 % underkända. Underkänt är då en sammanslagning av ej tillfredsställande och dålig. Motsvarande siffra för när vägnätet undersöktes 2018 var 2,3 %. Detta kan tyckas vara en ganska stor försämring, även om majoriteten av vägarna fortfarande är i bra eller tillfredsställande skick. Totalt har man mätt 18 000 mil av de svenska vägarna. Man kan också se ganska stora skillnader beroende på var i landet man mäter vägkvalitén. I norra Sverige är vägarna generellt betydligt sämre än i södra Sverige. Sämst vägar uppmättes i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Bäst vägar verkar finnas i Kronobergs län, där endast 0,1 % av de undersökta vägarna var underkända, i jämförelse med 1,7 % i Norrbotten. Man kan också se stora skillnader i kvalitén mellan stads- och landsbygd, där glesbygden har klart sämre vägar än mer tättbefolkade områden i landet.
Konsekvenser av vägar i dåligt skick
Vägarnas skick verkar alltså bli sämre, även om svenska vägar har ett förhållandevis gott skick. Men vilka konsekvenser kan då försämrade vägar få? Framför allt blir trafiksäkerheten sämre, då dåliga vägar riskerar att vara farligare att köra på vid till exempel halka. Dåliga vägar ger också sämre väggrepp för däcket och blir då osäkrare att köra på. Framkomlighet påverkas också, liksom slitage på bilen, som kan bli både kostsamt och farligt för den enskilde bilisten. Vägar i dåligt skick leder också till buller som kan påverka både de som bor i närheten och det lokala djurlivet. Att vägarnas skick försämras leder också i förlängningen till högre driftskostnader för vägarna och dyra reparationskostnader. Detta kan i värsta fall leda till ännu sämre vägar om inte rätt underhåll kan utföras av ekonomiska skäl. På så sätt skapas en ond spiral av dåligt underhåll som leder till ännu mer dåligt underhåll.
