Utan möjlighet till transport i Sverige hade samhället inte fungerat. Vi behöver ha ett fungerande vägnät för att överhuvudtaget kunna upprätthålla vår infrastruktur, utveckling och position som en välfärdsstat. Enligt en analys av branschorganisationen Transportföretagen knakar Sveriges vägnät i fogarna, och resurserna för vägunderhåll är samtidigt otillräckliga. När vägunderhållet ständigt brister ökar även den så kallade underhållsskulden – alltså den väntade kostnaden för att reparera vägnätet. Underhållsskulden beräknas kunna nå upp till brutala 42 miljarder kronor vid år 2030 om ingenting sker.
Hur bedöms vägarnas skick?
Konsumentorganisationen M Sverige utför årligen tester på de svenska vägarna för att bedöma deras skick. Mätningarna utförs genom en viss programvara i smartphones som fotograferar vägarna med jämna mellanrum samtidigt som vibrationer från vägbanan kontrolleras. Därefter får vägen ett vägkvalitetsmått som kallas IRI, och detta uppges enligt fyra färgkodade kategorier. Om vägen är grön har den ett gott skick, om vägen är gul är skicket tillfredsställande, om vägen är röd är skicket inte tillfredsställande och när vägen är svart är vägskicket dåligt. Senaste åren har betygen på Sveriges vägar visat sig bli allt sämre – rapporten från 2020 visade exempelvis att 5,3 % av de vägar som mättes 2019 hade blivit underkända. Med tanke på att siffran låg på 2,3 % år 2018 är det ganska tydligt hur fort försämringen sker.
Stora kvalitetsskillnader mellan lands- och stadsbygd
Vid mätningar är det ganska tydligt att det råder en klar skillnad på vägarna på landsbygden kontra stadsbygden. Glesbygden har helt klart sämre vägar än Sveriges tätbefolkade områden. Det har också blivit tydligt att vägarna i norra Sverige är betydligt sämre än i söder – sämst vägar har uppmätts i Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. De bästa vägarna verkar i sin tur finnas i Kronobergs län.
Vad är konsekvenserna?
Majoriteten av Sveriges vägar är i gott skick, men mätningar visar tydligt att en försämring sker varje år. Hela 12,7 % av vägarna i Sverige är i akut behov av att rustas upp, och den siffran lär bara öka om ingenting sker. Med undermåliga vägar blir trafiksäkerheten sämre eftersom en dålig väg är betydligt farligare att köra på, framförallt vid halka. För att inte nämna vilket slitage på bilen en dålig väg kan orsaka, vilket i sin tur är både dyrt och farligt för dig som bilist. Vägarnas allt sämre skick leder på lång sikt även till höga drifts- och reparationskostnader, och när rätt underhåll inte kan utföras på grund av ekonomin finns det stor risk att vägarna blir ännu sämre.
